Stålindustrin är en betydande bidragande faktor till globala koldioxidutsläpp – enbart ståltillverkningsprocessen beräknas producera allt från 6 % till 7 % av alla växthusgaser världen över!
Med ökande press för att minska påverkan på miljön, gör branschexperter samlade ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen, särskilt när det gäller primär ståltillverkning.
Grönt stål är stål tillverkat på ett sådant sätt att det har lägsta möjliga koldioxidavtryck under produktionen – detta kan variera från producent till producent.
Innehållsförteckning
Vad gör grönt stål grön?
Grönt stål anses vara ”grönt” eller miljövänligt på grund av dess minskade koldioxidavtryck.
Riktmärket för ett koldioxidavtryck är vanligtvis baserat på att producera stål från järnmalm med hjälp av en masugn; en minskning av detta fotavtryck kan uppnås genom implementering av alternativa tekniker.
Den gröna stålproduktionsprocessen
Teoretiskt kan du tillverka grönt stål på vilket sätt som helst som minskar det resulterande koldioxidavtrycket; i praktiken finns det några få standardapplikationer.
Den mest lovande tillverkningsprocessen för grönt stål är den vätebaserade direkta reduktionen av järnmalm. Detta innebär att man kemiskt reducerar den fasta järnmalmen med hjälp av väte för att producera en mellanprodukt som kallas ”järnsvamp.” järnsvampen matas sedan in i en elektrisk ljusbågsugn där det smälts för att producera stålet.
Istället för att bränna kokskol med en traditionell masugn, är den huvudsakliga energitillförseln under denna process elektricitet, vilket minskar utsläppen till atmosfären. Om elen levereras från en reducerad koldioxid eller grön källa, minskar utsläppen ytterligare.
Även om tekniken inte nödvändigtvis är ny, är det fortfarande utmanande att producera grönt stål på ett ekonomiskt sätt och ytterligare processförbättringar behövs för att flytta en högre andel ståltillverkning till mer miljövänliga sätt.
Framtid för grönt stål och stålindustrin
Under de kommande åren räknar vi med en ökad satsning på grön stålproduktion, till stor del på grund av politiska påtryckningar.
Regeringar över hela världen är under press att minska sina länders påverkan på miljön; det mest troliga resultatet av denna utveckling är ökade regleringar för stora industrier som släpper ut växthusgaser.
Oavsett om det är koldioxidskatter, stöd/rabatter eller ökade miljöregler för nya installationer, är det oundvikligt att vi kommer att se en ny stålproduktionsmetod som skapar färre växthusgaser.
En ökad grön ståltillverkning har också bredare konsekvenser för energisektorn, eftersom efterfrågan på grön el kommer att öka avsevärt.
Stålindustrin är en av de viktigaste för ekonomier runt om i världen men också en av de smutsigaste. Efterfrågan på legeringen ökar i takt med att befolkningen växer och människor reser mer, bygger högre skyskrapor och sätter upp fler vindkraftverk. Hur man städar upp en sektor som till stor del har förlitat sig på samma produktionsteknik i mer än ett sekel håller på att bli ett akut ämne globalt och en nyckelfråga för klimattoppmötet COP26.
1. Vad är grönt stål?
Det finns ingen verklig skillnad i produkten jämfört med konventionellt stål. Snarare är det sättet det tillverkas på som definierar hur grönt eller rent stål är. Traditionellt tillverkas stål genom att värma järnmalm med kokskol i en masugn vid höga temperaturer, men det finns flera andra metoder i olika utvecklingsstadier och ingen definierande standard eller kriterier för företag att använda benämningen.
2. Vilka är alternativen?
Den renaste processen som finns idag, även om den fortfarande är på pilotstadiet, använder grönt väte, producerat av förnybar el, istället för att bränna kol. Biomassa har också använts som ett alternativt bränsle. Tillverkare arbetar också med återvinning, men mängden stålskrot kommer att sätta taket för den påverkan det kommer att ha. Alla dessa metoder kommer att behövas för att industrin ska kunna minska koldioxidutsläppen effektivt.
3. Varför är det viktigt?
Stålindustrin står idag för cirka 7 % av världens koldioxidutsläpp. Den globala efterfrågan förväntas att stiga med 47 % till 2050 från 2019 års nivåer. Med allt strängare föroreningsregler, och koldioxidskatter och marknader som sprids över världen, handlar det om att bli grön lika mycket om överlevnad för industrin själv som att bidra till att bromsa den globala uppvärmningen.
Om stålindustrin var ett land skulle dess koldioxidutsläpp hamna på tredje plats i världen, under USA och över Indien. Förutom att bryta ut 1,86 miljarder ton (t) stål förra året, genererade ståltillverkare över 3 miljarder ton CO2, vilket motsvarar häpnadsväckande 7–9 % av alla mänskliga utsläpp av växthusgaser, enligt World Steel Association. Inget annat industrimaterial har större klimatpåverkan.
Grönt stål i Sverige
En av de ledande insatserna för att ta till sig väte som reduktionsmedel är i Sverige, där ett projekt kallat HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) försöker avkola varje steg i ståltillverkningsprocessen. HYBRIT är ett samarbete mellan gruvbolaget LKAB, ståltillverkaren SSAB och energibolaget Vattenfall som startade 2016. Det kommer att förlita sig på billig och riklig vindkraft i norra Sverige för att elektrolysera vatten och generera enorma mängder väte.
Grönt stål
Det krisande behovet av klimatåtgärder mobiliserar hela samhället, inklusive förstås hela stålvärdekedjan. Stora aktörer i branschen tillkännager åtaganden om koldioxidutsläpp: producenter som ArcelorMittal och Tata Steel, konsumenter som lastbilstillverkaren Scania och till och med finansiella koncerner. Ståltillverkare har en aktiv roll i detta arbete för att minska koldioxidutsläppen i ekonomin.
De första åtgärderna för att minska utsläppen från stål innebär en effektivare användning av detta material och ökad återvinningsgrad, men det räcker inte i sig. Framtida prognoser visar att det kommer att bli nödvändigt att täcka minst hälften av efterfrågan på stål från järnmalm, så det är viktigt att vi utvecklar ny teknik som är mindre skadlig för miljön.
